Matkonsumtion


Från jord till bord

För att få mat på bordet går det åt mycket energi. I Bobo och Donjas kök på Växtvärket hittar du olika exempel på hur maten vi äter påverkar vår jord.

All matproduktion påverkar miljön på olika sätt. Därför är det bra att fundera på var maten kommer ifrån och vilken resa den gjort innan den hamnade på din tallrik.
   För att producera köttet till en hamburgare måste djuren ha värme, mat och vatten. Ibland skövlas stora mängder skog för att djuren ska få mat.
   För att framställa spannmål eller rotfrukter måste man odla upp mark. Man behöver gödsla, så och skörda. Sedan transporteras maten vidare för att sorteras och förpackas, innan den till slut når din mataffär.

Matens fotavtryck

Alla behöver mat – och det sätter spår på planeten. Maten vi äter står för en fjärdedel av människans klimatpåverkan. Men att producera mat orsakar också andra miljöproblem, till exempel övergödning, spridning av bekämpningsmedel och andra gifter, att arter utrotas och att vi förbrukar jordens resurser snabbare än de hinner förnyas.

Fundera på:
  • Vet du var maten du äter kommer ifrån? 
  • Vet du hur den har producerats?


Mat i soptunnan

Visste du att vi i Sverige slänger nästan en miljon ton mat året? Av det är ungefär en tredjedel så kallat matsvinn, det vill säga mat som vi hade kunnat äta upp. Resten är matavfall som potatisskal, fiskben, äggskal och liknande.
   Att producera mat som går direkt i soporna är inte hållbart. Då har all den energi, det vatten och den mark som behövts för att framställa maten använts i onödan.

Fundera på:
  • Hur påverkar du och din familj miljön genom maten ni köper och äter?
  • Kan du komma på något som ni kan göra annorlunda? Vad kan man tänka på när man handlar mat?


Matrester blir till biogas

I dag kör de flesta av våra transportmedel på fossila bränslen som bensin och diesel. Det leder till stora utsläpp av miljöfarliga växthusgaser. Därför behöver vi hitta nya drivmedel som är förnybara och bra för miljön. Ett sådant bränsle är biogas och det kan framställas av matrester. Därför sorterar vi i Halmstad vårt matavfall i den gröna påsen. På så sätt kan vi ta tillvara på den näring och energi som finns i maten.
   Allt matavfall som läggs i gröna påsen rötas i en biogasanläggning. Det innebär att maten bryts ner av mikroorganismer och när den processen är klar efter ungefär 20 dagar återstår biogas, som vi kan använda som bränsle i bilar och bussar. Kvar finns också en näringsrik och miljövänlig gödsel. Den kan bönderna använda på sina åkrar när de odlar. På så sätt blir maten blir till ny mat och kretsloppet sluts.



Visste du att…
  • Ett enda bananskal räcker till att driva en biogasbil i 100 meter.
  • Koldioxidutsläppen blir 90 procent mindre när ett fordon kör på biogas i stället för ett fossilt bränsle som bensin.
  • Om alla svenskar bytte ut kött mot grönsaker vid två måltider varje vecka skulle det minska koldioxidutsläppen med lika mycket som 233 000 bilar släpper ut under ett helt år.
  • Om 70 procent av allt matavfall i Sverige samlas in och rötas så skulle biogasen kunna ersätta 73 miljoner liter bensin. Det är lika mycket som 85 000 bilar gör av med på ett år.
  • En vanlig svensk familj slänger i genomsnitt mat för mellan 3000 och 5000 kronor per år – helt i onödan. De pengarna kan man göra roligare saker för! 


Biogas är bra – minskat matsvinn är bättre!

Vi kastar väldigt mycket mat varje år i Sverige. Att sortera ut matavfallet i gröna påsen är ett enkelt sätt att minska din klimatpåverkan, men redan innan maten når hyllan i affären och ditt kylskåp, så har den påverkat miljön mycket, både under produktionen och genom energikrävande transporter. Mycket av maten vi köper produceras till exempel på platser i världen där vatten är en bristvara. Därför är det allra bästa inte köpa mer mat än man äter upp!

 
Copyright 2017 - Halmstads Energi och Miljö AB