Naturen


Så påverkar vi naturen

Vi människor är en del av livet på jorden och vi behöver mark till städer, vägar, betesmarker och odlingar. Men vi kan inte använda vår natur hur som helst, utan att det får konsekvenser.
   I naturen utanför familjen Växtvärks hus får du bland annat veta mer om skogen som råvara och vad som händer när vi slänger saker i naturen.

Skogen ger virke

I både barrskogar, lövskogar och regnskogar finns virke som vi människor behöver. Det kan till exempel användas till bränsle, byggmaterial, i möbler eller till papperstillverkning. Det viktiga är att vi återställer det vi avverkar.
   Den totala skogsarealen i världen upptar drygt 4 miljarder hektar eller ungefär 31 procent av den totala landytan. I Sverige växer skogsarealen, men i världen minskar den för varje år.

Naturen måste skyddas

Ska vi använda skogen som råvara är det viktigt att vi gör det på rätt sätt. Om vi förändrar en plats eller miljö för mycket kan det påverka allt som lever där. Vi måste därför se till att olika naturtyper får finnas kvar. Det finns regler för vad man får göra och inte. I Sverige måste man plantera ny skog om man avverkar och till exempel spara några gamla träd och skyddande träddungar för djurlivet.
   Alla länder har sina egna lagar och bestämmelser för hur naturen ska skyddas och därför ser det olika ut i världen med till exempel skogsskövling.

Människan orsakar ökenspridning

Människan orsakar ökenspridning genom att låta djur beta på känslig mark. Även skogsskövling, tömning av sjöar och utdikning leder till att marken torkar ut, växtligheten minskar och ökenområden sprids. Växthuseffekten är en annan orsak till ökenspridning.

Växthuseffekten

När solen lyser på jordklotet studsar en del strålar mot luftlagret och ut i rymden igen. Andra strålar tar sig igenom luften och värmer upp jordklotet innan de studsar tillbaka.
   Samtidigt släpper jorden hela tiden ifrån sig värme som läcker ut i rymden. När vi människor släpper ut avgaser i luften blir den tätare och värmen från jorden får svårare att tränga igenom luftlagret och tillbaka ut i rymden. Det är som att jorden är instängd i ett växthus eller en glaskupa. Då blir det varmare på jorden. Om utvecklingen fortsätter kan de stora isarna vid polerna smälta och orsaka översvämningar på olika håll i världen.

Nedskräpning

Skräp kostar. Skräp skadar. Skräp föder skräp. Detta vet i stort sett alla i Sverige men ändå så fylls vår natur av skräp varje dag.
   Vem är det då som inte slänger sitt skräp i papperskorgen? Nedskräpning sker faktiskt i alla åldrar, enligt en undersökning från 2015. Trots att de flesta i Sverige har blivit mer miljömedvetna medger människor att de skräpar ner ibland. Men, de som har svarat tycker alltid att det är alltid någon annan som skräpar ner. Undersökningen visar också att alla – oavsett ålder – tycker att det är de som är yngre än de själva som skräpar ner.
   Nedskräpningen har många negativa konsekvenser för djur och natur. I havet är det plasten som är den stora boven. Sjöfåglar och marina däggdjur trasslar in sig i plasten, som flyter omkring, eller misstar den för mat. När djur äter plast blockeras deras matsmältning och djuren kan hindras i sin tillväxt, förgiftas och i värsta fall dö. 
   Att skräpa ner är också ett resursslöseri. En del saker kan återanvändas, andra bli till nya produkter genom återvinning.

Fundera på:
  • Vad händer med skräp som slängs i naturen?
  • Kan du göra något för att förhindra skogsskövling, ökenspridning och växthuseffekten?

 

Copyright 2017 - Halmstads Energi och Miljö AB